Vem är inte trött på alla opinionsmätningar?

Gudrun Schyman pekar på ett viktigt problem i valrörelsetider. Knappt hundra dagar kvar fram till valet är nyheterna fulla med opinionsmätningar, kommentarer till opinionsmätningar och kommentarer till kommentarer. Partiföreträdare lägger ofta mycket tid på att kommentera varför det gick si eller så, istället för att ge medborgarna som faktiskt ska rösta på riktigt ett buskap om vilken politik som ska drivas får medborgarna bakåtsyftande analyser. Och kvällspressen gör gärna löpsedelsnyheter av opinionsundersökningar. Absurt. Är det numera så att politik bedrivs med att kasta procentenheter på varandra?

Schyman har ytterligare en poäng: vilka partier utanför den parlamentariska församlingen är det medierna fokuserar på? Knappast F! eller Piratpartiet utan enbart Sverigedemokrater. Piratpartiet kom som en överraskning i EU-valet förra året, varför har den glömts bort i metadebatten om opinionssiffrorna?

Strax innan valet 1998 när jag precis hade flyttat till Sverige läste jag in svensk högskolebehörighet på Komvux på Lidingö och hade jag en fantastisk samhällskunskapslärare, Björn G Lindahl där. Vi fick en uppgift att mediebevaka valet och notera vilka partiföreträdare som syntes. Sedan summerades ihop hela klassens fynd från en hel vecka. Det är så man kunde spå valresultatet helt utan att fråga en enda person vad den tänkte rösta på. Och det stämde ganska väl överens med det faktiska resultatet. Läskigt, läskigt.