Förskola för alla

Socialdemokraterna har föreslagit möjlighet till 30-timmars förskola även för arbetslösa och föräldralediga. Det är ett viktigt steg för att ge barn, oavsett hemförhållanden, samma förutsättningar. Jag hoppas att Miljöpartiet och Vänstern ställer sig bakom förslaget.

Förskolan är en del av välfärdens kärna. Den har dessutom en särställning, eftersom den når barn och familjer redan tidigt. Den ska ge samma möjligheter för alla barn, men den har också möjlighet att kompensera vid särskilda behov. Svensk förskola förenar både omsorg och lärande (educare), och den är unik med en nationell läroplan.

Trots att förskola är omsorg och har ett tydligt lärandefokus, både socialt och kognitivt, har den inte varit öppen för alla i samma utsträckning. Det är arbetslinjen som även slår igenom här. Barns möjlighet att vistas i förskolan har tidigare varit begränsat till föräldrarnas deltagande i förvärvsarbete eller studier. Förvärvsarbetande med normala arbetstider väl bemärkt. Universalismen, som annars kännetecknar den svenska välfärden, har inte gällt förskolan.

Rätten till allmän förskolan från 4-års ålder och möjlighet för föräldralediga och arbetslösa att ha barn 15 timmar på förskola har varit viktiga reformer, men ändå gjort tydlig skillnad mellan de barn vars föräldrar har och vars föräldrar som saknar arbete. Nu ska alla barn ges möjlighet till 30 timmar på förskolan.

Att en rödgrön regering kommer kräva av kommunerna att ställa upp med minst 30-timmars förskola för alla barn, där hälften av denna reforma betalas ur statskassan, är en viktig markering också för kommunerna att se omsorg som en social investering som betalar sig i längden.