tisdagen den 24:e augusti 2010

Sverige förtjänar bättre högskolepolitik

Det är nästan så man vill gråta över högskoleministerns människo- och kunskapssyn. Begåvade högskolestudenter från länder utanför EU ska få gratis utbildning (precis som svenska och EU-studenter får) MEN mot att de förpliktigar sig att jobba i Sverige i några år.

Det var inte förskräckligt många decennier sedan som Sverige inte alls var någon kunskapsnation. Istället åkte unga svenska talanger till Europa för att studera på de välrenomerade universiteten. Nu när Sverige kommit ikapp och snabbutbyggt högskolorna, så har man glömt bort att förutsättningarna för en sådan utveckling hämtades utanför Sveriges gränser. Just i det internationella utbyte av studenter och forskare sker en kunskapsspridning och ett större intellektuellt samtal än det nationella.

Sverige har under de senaste tiden haft ett underskott på läkarutbildningsplatser, trots att behovet av just den yrkeskategorin är mycket förutsägbart. Läkarutbildningen är en av de absolut dyraste utbildningarna. Svenska staten är för snål för att investera i kunskapen på det området, utan förlitar sig på ett läkaröverskott som produceras av andra länder. Här duger andra nationer som utbildar rätta kompetenser för att säkra den svenska välfärden. Men enligt Krantz har Sverige rätt att göra ägandeanspråk på de i Sverige utbildade studenterna. Väl bemärkt på de med icke-européisk bakgrund.

Krantz idé att lägga nationellt beslag på kunskap går helt emot universitetsvärldens grundtankar. Det som är en av de stora friheterna med universiteten är att studenterna och forskarna, till skillnad från näringslivet, äger sin kunskap. I näringslivets värld har företagen i regel patent och upphovsrätt, inte forskarna. Men Krantz vill hävda en nationell rättighet till kunskapen, någon slags upphovsrätt på utländska studenters kunskap som Sverige ska kunna göra anspråk på.

Krantz utspel om arbetstvång för icke-EU-studenter vittnar om en mycket märklig syn på kunskap och på universitet som institution, men ger också uttryck för en märklig feodalistisk människosyn som inte går ihop med tankar om individens frihet och fri rörlighet.

Jag undrar om Krantz innerst inne också skulle vilja kedja fast alla svenska teknologer. Och eftersom han är redan beredd på att ställa nationella anspråk på studenter och deras kunskap, så letar han kanske också efter en marknad där han kan bli av med humanistöverskottet.

0 kommentarer:

Skicka en kommentar